Hoppa till innehåll

De äldre med i frivilligverksamheten

Finland åldras. Allt flera åldringar blir ensamma hemma. Frivilligarbete erbjuder en mening i livet och håller en kvar i samhället och i sociala sammanhang. Kunde frivilligarbete vara en lösning till de utmaningar ett åldrande Finland har?

Ungefär 53 procent av de äldre säger sig ha gjort frivilligarbete under de senaste fyra veckorna och 58 procent under det senaste året.* Resultaten ser lovande ut för de äldre (över 65-åriga), då siffrorna för hela vuxenbefolkningen är klart lägre (42 % och 50 %). Endast 31 % av de unga (15–24-åringar) sade sig ha gjort frivilligarbete under de senaste fyra veckorna. Således är frivilligverksamhet allmännare bland de äldre än bland övriga.

Då man betraktar frivilligarbetet i gjorda timmar, ändras ändå bilden märkbart. I genomsnitt hade frivilligarbete gjorts ungefär 15 timmar under en månad. För de äldre var siffran bara 13,5 timmar, medan de unga gjorde frivilligarbete ca. 27 timmar under den senaste månaden. Timantalet de unga har gjort har nästan tredubblats under de senaste tre åren medan timantalet för de äldre har mer än halverats.  

Tidsbristen ett hot för frivilligarbetet – eller är den?

Varför gör inte ca. 58 procent av finländarna frivilligarbete? Den främsta orsaken är tidsbrist. Det att ingen frågat är den näst följande orsaken efter tidsbrist. Endast ungefär nio procent av finländarna uppger att frivilligarbete inte intresserar. Jag tror att även många av dem skulle komma med om de bara visste hur mycken glädje och nytta frivilligverksamheten tillför.

Så kan man lösa problemet bara med att be andra med? Delvis. 69 procent av de unga uppger att de skulle vilja delta i frivilligverksamhet om bara någon bad dem med. Endast var fjärde av över 65-åringarna svarar så. Så för de äldre räcker det inte nödvändigtvis att bara be dem med, utan man borde hitta på andra sätt.  

Hurdant frivilligarbete kunde vara lämpligt för äldre personer? Tidsbristen låter oss förstå att det också finns mycket annat att göra och flera möjligheter. Närvård och t.ex. barnbarnen kan förutom egna hälsomässiga skäl begränsa frivilligverksamhet för de äldre. Det talas också mycket om pop up – frivillighet. Det att man stundvis utan långvarigt åtagande kan delta i frivilligverksamhet och endast då det råkar passa för en själv. Att erbjuda nya lättare alternativ kan vara en lösning, men jag tror inte att enbart det räcker.

Man borde erbjuda flera sätt att delta för de äldre

Genom att kombinera olika sätt får man med äldre människor. Genom att personligen be med, erbjuda lättare och för livssituationen lämpliga sätt att delta, ge kamratstöd och identifiera faktorerna angående kunskap och föremål för intresse. Det kan hända att en helt annan sorts frivilligverksamhet och innebörd lämpar sig och är av intresse för äldre människor än för unga och medelålders. Måhända att istället för pop up – frivillighet som baserar sig på snabba ryck och engångsgärningar av en utomstående, kunde samarbete som grundar sig på långvarigt åtagande och förtroende bättre fungera för äldre människor.

Till all tur begrundas äldre människors deltagande grundligt i Kraft i åren-programmet som finansieras av STEA (Social- och hälsoorganisationernas understödscentral). De 20 projekt som finns med i programmet har som gemensamt mål att stöda hemmaboendet och förstärka levnadskompetensen för äldre personer i en utmanade livssituation. Jag tror, att man genom dessa projekt uppnår en helt ny förståelse även för de äldres frivilligverksamhet.

Leo Stranius

Skribenten är verksamhetsledare för Medborgararenan och medlem av ledningsgruppen för Kraft i åren-programmet.

Texten har ursprungligen publicerats på Äldreinstitutets sidor.

Kraft i åren-programmet: https://www.ikainstituutti.fi/elamanote/

Om frivilligarbetet i Finland: https://kansalaisareena.fi/aineistoa/tutkimukset-ja-selvitykset/

Information om och möjligheter till frivilligverksamhet för äldre personer: https://www.vapaaehtoiseksi.fi/

* En utredning som Medborgararenan, Studiecentralen Sivis och Kyrkostyrelsen gjort med hjälp av Taloustutkimus år 2018, där man under våren 2018 intervjuade 1000 finländare.

Översättning: Ann Jokinen

Dela på sociala medier:
Tillbaka till början av sidan