Hoppa till innehåll

Frivilligverksamhet som uppbyggare av social gemenskap i biblioteken

I bloggserien ”Frivillighet är super” publiceras texter eller videon om frivillighet av dem som studerar ledarskap för frivilligverksamhet vid den öppna yrkeshögskolan i Humak (fritt övers. Humanistiska yrkeshögskolan).

Man skulle kanske inte föreställa sig biblioteket som den första platsen att verka som frivillig. På vissa platser i världen är frivilligas arbetsinsats och stödet från civilsamhället ändå rentav ett livsvillkor för biblioteken. Man håller till exempel i Stor-Britannien till och med hundratals bibliotek i landet öppna helt med frivilligstyrkor, på grund av den minskade finansieringen. Även om vi i Finland inte har behövt ersätta biblioteksprofessionella med obetald arbetskraft, betyder det inte att inte lokala föreningar och volontärer skulle vara med också i de finländska bibliotekens vardag.

Det har redan länge gjorts olika evenemang och verksamhet i bibliotek landet runt tillsammans med volontärer. I biblioteken finns också en lång tradition av samarbete med olika frivilligorganisationer: Röda Korsets ”LäksyHelppi” (läxhjälp), Marthorna och olika erbjudare av digitalt stöd, som Enter rf, är för många bekanta också från biblioteken. Dessutom har ledare av läsecirklar, organisatörer av gratis konserter och utställningar samt ägare till läshundar med sin arbetsinsats glatt biblioteksbesökare i år och decennier. Samtidigt har de hjälpt till att göra biblioteken till sociala gemenskaper där man kan få sin röst hörd.

I och med den nya bibliotekslagen har bibliotekens uppgift som möjliggörare av aktivt medborgarskap ytterligare betonats. Man vill också allt oftare ha invånarna med för att göra biblioteken och deras verksamhet att mera likna sig själva. Det här syns till exempel så, att man har involverat kommuninvånare i planeringen av förnyelser för biblioteken. Men det räcker inte att en medborgare kan påverka hur bibliotekets väggar ser ut, för att ett bibliotek på riktigt kan vara en del av samhället. Man måste också kunna påverka det som sker inom väggarna.

Enligt min åsikt är ett av de bästa knepen för det här att möjliggöra frivilligverksamhet i biblioteken. Ju mera det finns frivilliga och lokala föreningar att utföra verksamhet och evenemang i biblioteken, desto mera ser biblioteket ut som sin ort och sitt samhälle. En del av biblioteken rekryterar mera aktivt volontärer men man kan som frivillig säkert erbjuda sin insats till alla bibliotek. Endast himlen är gräns till de olika möjligheter frivilligverksamhet kan ha i biblioteken. Biblioteksmormödrar och -faddrar håller sällskap åt barn efter skolan, diktklubbar och handarbetsgrupper ger en möjlighet till att uttrycka sig själv och till kulturupplevelser, och olika språkkaféer hjälper både att lära sig främmande språk såväl som att integreras. 

De klubbar och engångsföreteelser som arrangeras av frivilliga berikar märkbart bibliotekens evenemangsutbud. Ju mera verksamhet det finns i biblioteket, desto mera kan befolkningen få erfarenheter av social gemenskap och lyckade tillställningar. Samtidigt kan också bibliotekspersonalen få mera förståelse för områdets invånares behov och önskemål av volontärer. På det viset kan personalen även i fortsättningen betjäna befolkningen allt bättre och verka i samarbete med dem.

Källor (inte på svenska):

The Guardian: Do Libraries Run by Volunteers Check Out?

Uusi juoni: Vantaan kirjastoista viihtyisiä tuunaten ja asiakkaita kuunnellen

Opetus- ja kulttuuriministeriö: Kirjastolaki uudistuu -aktiivinen kansalaisuus, demokratia ja sananvapaus uusia tehtäviä

Text: Maija Lehtola

Skribenten studerar ledarskap av frivilligverksamheten vid den öppna yrkeshögskolan i Humanistiska yrkeshögskolan och jobbar som koordinator för frivilligverksamheten i Vanda stadsbibliotek.

Översättning: Ann Jokinen

Dela på sociala medier:
Tillbaka till början av sidan