Då våren kommer är Vallgård i Helsingfors, som så många andra grannskap, en mardröm för fotgängare.
Den som rör sig i parker får öva sig på akrobatiska trick medan hen navigerar mellan högar av hundbajs. Om man i mörkret avviker från gångvägen smutsar man hastigt ner båda sina skor i okända hundars avföring.
Man blir frustrerad med mindre. Hundbajs har ofta varit på tal i lokala hundägares Facebook-diskussionsgrupper. Förargelsen är enhällig, för vem annan – förutom barn – skulle röra sig på vägkanterna så mycket som de som rastar hundar, ofta just för att plocka upp sina egna hundars bajs.
Hundars avföring är inte enbart en estetisk förtret. Den sprider parasiter och sjukdomar – och t.ex. de antibiotikaresistenta bakterierna, som en av tjugo finländska hundar bär, kan också smitta på människan. (https://www.evidensia.fi/ajankohtaista/elainlaakari-muistuttaa-koirankakka-levittaa-loisia-ja-tauteja/).
Även om de flesta hundägare är ansvarsfulla, räcker en hund till att smutsa ner sin näromgivning. En hund producerar nämligen ungefär ett kilo avföring i veckan (https://www.hs.fi/tiede/art-2000005494702.html). Många hundägare plockar under sina dagliga rastningar också upp högen bredvid, men det räcker inte för att hålla omgivningen städad.
I början på år 2018 blev måttet rågat. I och med den snöfattiga början av vintern blev hundbajsproblemet aktuellt redan i januari. Tillsammans med de andra hundägarna beslöt vi att organisera ett bajsstädningstalko. Förutom den konkreta städningen ville vi påminna andra hundägare om att samla bort bajset.
Det fanns efterfrågan på ett sådant talko, vilket man redan kunde se på mängden av sponsorer: alla som vi bett med som samarbetskumpaner kom med och dessutom erbjöd sig vissa håll självmant att delta. Vallgårds bibliotek erbjöd lokal som bas, samfundet Hermanstad-Vallgård bekostade kaffe med dopp. Stara och Paavalin seurakunta (församling) erbjöd städredskap. Musti ja Mirri i Sörnäs samt Arabias Faunatar sponsorerade bajspåsar till uppsamlarna, och Evidensia-veterinärstationen skickade hundgodis till de fyrbentas glädje. Evidensia och Musti ja Mirri hade samtidigt också sina egna kampanjer för att städa upp hundbajs.
Det var ett myller på talkomorgonen i april. Annonserna i de lokala diskussionsgrupperna och på roskisarna hade gjort sitt. Man kom ensam och i par, med eller utan hundar, och redan en kvart efter starttiden fanns det sex människor som städade i Vallgårds parker. En del hade börjat redan före start, andra hade med sig egna spadar. Vi delade ut stora och små skräppåsar och andra redskap och uppdaterade händelsen på Facebook med var det fanns städare. Under två timmar kom det så tätt med deltagare att vi knappt hann ge med hundgodis åt alla. Ett kapitel för sig var de vanliga biblioteksbesökarna, som stannade på en kaffe och ville veta vad vi höll på med.
Både människor med och utan hund uppskattade talkot. Även om vi arrangörer och deltagare knappast är orsaken till att avföring finns på vägkanterna, ville vi som hundägare ta ansvar för den allmänna trivseln – och förstås förbättra hundarnas rykte som sällskapsdjur i stadsmiljön. Måhända att just en av de bajshögar som vi samlade upp, skulle ha varit den sista droppen för en potentiell hundhatare och bidragit till att hen skulle sprida ut köttbullar fyllda med metkrokar på hundarnas rastställen. Det kändes också bra att mobilisera en stor mängd människor till frivilligarbete till förmån för ett trivsammare grannskap. Tillsammans fick vi omgivningen städad åtminstone för en stund.
Min egen hund deltog också, även om bakvänt. Efter att ha organiserat talkot gick vi ännu för att städa gatan i närheten. Under de sista buskarna möttes vi av en speciell läckerhet: en hög människoavföring. Man hann inte ens säga mjau så hade hunden glufsat i sig smakbiten.
Vallgårds och Hermanstads hundbajstalko arrangerades på nytt den 6.4. i samarbete med samfundet Hermanstad-Vallgård. Läs mera: https://www.facebook.com/events/1328201727337189/
Text: Maria Talvela
Medborgararenans kampanj- och evenemangkoordinator