I bloggserien ”Frivillighet är super” publiceras texter eller videon om frivillighet av dem som studerar ledarskap för frivilligverksamhet vid den öppna yrkeshögskolan i Humak (fritt övers. Humanistiska yrkeshögskolan).
FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals) är en helhet som består av 17 mål, vilka eftersträvar människors och hela planetens välfärd även i framtiden. FN:s medlemsstater förband sig till målen år 2015 som en del av Agenda 2030 -programmet. Målen för hållbar utveckling granskar framtidens välfärd ur ekonomiska, sociala och ekologiska synvinklar. En del av målen eftersträvar en ökning av hälsa, välmåga och likvärdighet med att t.ex. kräva avskaffande av fattigdom, bättre skolningsmöjligheter, hälsovård samt rent vatten och föda. En del efterlyser igen nya slags aktioner för att dämpa klimatförändringen och skydda naturen. Också förstärkningen av social välfärd och social gemenskap spelar en stor roll i målen för hållbar utveckling.
Att förbinda sig till FN:s verksamhetsregler betyder i allmänhet politiska insatsområden och lagstiftningskrumelurer. För att uppnå målen för hållbar utveckling behövs emellertid även insatsen från föreningar och privatpersoner. I sina rapporter har FN lyft upp frivilligarbetet till en nyckelposition för att uppnå målen för en hållbar utveckling. Ett bra exempel är klimatrörelsen, som har samlat människor från hemsofforna ut på gatan, och det har bevisat hur stark påverkningsviljan hos vanliga människor kan vara.
Vad om klimatrörelsen eller annan aktivism inte för en själv är ett naturligt sätt att verka som frivillig? Vilken betydelse har det för målen för hållbar utveckling, ett sådant vanligt frivilligarbete som inte visas i nyheterna eller följs upp i some? De vardagliga goda gärningarna som varje dag görs i föreningar, sällskap och på andra håll i samhället?
Man kommer kanske inte att tänka på, att precis allt frivilligarbete påverkar ett eller i allmänhet till och med på flera av målen för hållbar utveckling. Vi kan till exempel ta frivilligarbetet med barns och ungas fritidssysselsättningar, vilket är det vanligaste sättet att verka som frivillig i Finland. Frivilligarbetet i samfund, klubbar och scoutkårer, som möjliggör barns hobbyverksamhet, främjar åtminstone tre av målen för hållbar utveckling: det ökar barnens hälsa och välmåga; stöder utvecklingen av sociala färdigheter, vilket är till nytta också i skol- och studievärlden; samt minskar på ojämlikheten eftersom arrangerandet av verksamhet med hjälp av frivilliga minskar på utgifterna för hobbyverksamheten och gör det möjligt också för mindre bemedlade familjers barn att delta. I mången hobbyverksamhet främjar man också till exempel målet för jämställdheten mellan könen samt målen för naturvård, att dämpa klimatförändringen och för hållbar konsumtion till exempel genom gruppskjutsar, återanvändning av hobbyredskap och naturuppfostring. Dvs. rentav sju mål för hållbar utveckling så där bara! En jätteinverkan på en mera hållbar framtid bara med hjälp av vanligt frivilligarbete.
På det finländska föreningsfältet har man ännu inte så värst utnyttjat målen för hållbar utveckling – med undantag av utvecklingssamarbetet. Däremot har till exempel Volunteer Canada, Kanadas motsvarighet till Medborgararenan, undersökt och publicerat intressanta saker om frivilligarbetets betydelse för att uppnå målen för hållbar utveckling. Bekanta dig också med Målen för hållbar utveckling och tänk en stund på hur många mål ditt frivilligarbete främjar. Du kan bli överraskad!
Text: Niina Mäkinen
Skribenten studerar ledarskap för frivilligverksamhet vid den öppna yrkeshögskolan i Humanistiska yrkeshögskolan.
Översättning: Ann Jokinen
Källor:
Utrikesministeriet: Agenda 2030 – Målen för hållbar utveckling: https://um.fi/agenda-2030-kestavan-kehityksen-tavoitteet
United Nations SDG Zone: How can I volunteer for the SDG’s?: https://sdgzone.com/action/how-can-i-volunteer/
Volunteer Canada: Volunteering and Sustainable Development Goals: https://volunteer.ca/index.php?MenuItemID=382