Denna text baserar sig på min pro gradu -studie, som jag har gjort för Lapplands universitets Samhällsvetenskapliga fakultet i ämnet socialarbete. Jag har nästan 10 års erfarenhet som frivilligarbetets koordinator vid Helsingfors stad, och därifrån växte en önskan att undersöka frivilligverksamhet som en del av socialarbetet. Jag gjorde min undersökning inom sektorn för socialarbete i syfte att positionera och klargöra frivillighetsverksamhetens roll i detta sammanhang. Det handlade inte om att likställa socialarbete med frivilligverksamhet, utan om hur frivilligverksamhet lämpar sig som ett redskap i socialarbetet.
Frivilligverksamhet är oavlönad, frivillig verksamhet som utförs till godo för andra människor eller samfund. Man kan betrakta frivilligverksamhet ur dess allmännyttiga, meningsfulla fritidsverksamhets eller medborgarverksamhets synvinkel. Det väsentliga med frivilligverksamhet är människans motivation, som är grunden till att man börjar med verksamheten. Frivilligverksamhet medbringar delaktighet, som är en förutsättning för aktivitet. Via aktivitet och delaktighet kan människan få styrka och då fungerar styrkan som ett syfte och ändamål för frivilligheten.
Materialet för undersökningen består av två delar som kompletterar varandra, den ena är en elektronisk Webropol-enkät (23 svar) och den andra temaintervjuer med fem socialarbetare. I min undersökning har jag frågat vilken uppfattning socialarbetarna har om frivilligverksamhet, hur de skulle positionera frivilligverksamheten som en del av socialarbetets praxis och hurdana synpunkter socialarbetarna har på frivilligarbetet som ett stöd för deras klienters funktionalitet.
Socialarbetarnas synpunkter
Frivilligverksamheten kan vara en tilläggsservice, som ett komplement för socialbranschens resursbrist, dit man kunde vägleda klienter. Den fungerar liksom ett tillägg i den service som socialarbetare kan erbjuda sina klienter. Socialarbetarna såg positivt på frivilligverksamhetens kostnadsfrihet och vida verksamhetsfält. Som nyttan i frivilligverksamheten ansåg de vara den meningsfulla aktiviteten och känslan av betydelse man får tack vare dess insats. Socialarbetarna såg en utmaning i att frivilligverksamheten blandas med gratisarbete och ersätter det arbete som utförs av löntagare.
Frivilligverksamhetens plats i socialarbetet
Två delområden blev definierade som plats för frivilligverksamhet i livet för en klient inom socialarbetet: 1. preventiv verksamhet, dvs. före en krissituation och 2. efter krisen, eller då man klarat sig ur krisen. I undersökningen framkom också betydelsen av en väl koordinerad och organiserad frivilligverksamhet. Enligt min undersökning lyfts, på frivilligarbetsfältet, framförallt vägledning till frivilligverksamheten som en roll för socialarbetaren. Andra roller för socialarbetaren var att se klientens resurser och måna om dem. Frivilligverksamhet ger åt klienter inom socialarbetet en möjlighet till meningsfull aktivitet som stärker människans funktionalitet och uppnår andra syften inom socialarbetet. Funktionalitet skapar en känsla av styrka och delaktighet i samhället.
Meeri Kuikka
Koordinator för frivilligarbete vid Helsingfors social- och hälsovårdsbyrå, för tillfället studieledig.
En länk till graduarbetet kommer då arbetet publicerats.