Vad motiverar en människa att gå med i frivilligverksamheten? I Finland känner man dåligt till frivilligas motivatorer, men det vore skäl att klargöra dem. Informationen skulle gagna såväl professionella i civilsamhället som de frivilliga. Finländare gör aktivt frivilligarbete. Enligt en undersökning om frivilligarbetet i Finland 2018 (Vapaaehtoistyö Suomessa 2018 -tutkimus) så deltar 40 procent av finländarna regelbundet i frivilligarbete.
Tack vare nationella kartläggningar vet vi väl hurdan verksamhet finländarna deltar i och hur deltagandet fördelar sig i yrkesgrupper. År 2018 var frivilligverksamhet bland barn och unga samt motion och idrott i täten. Vi vet också att var tredje finländare vill göra frivilligarbete mera än tidigare.
En viktig sak är ändå höljd i dunkel: varför deltar man i frivilligverksamhet? Och varför skulle så många vilja göra mera än tidigare?
Frivilligverksamhetens attraktion förvånar inte – man känner väl till dess nytta. De frivilliga upplever t.ex. att de får flera viktiga färdigheter som är till nytta också i den egna vardagen, i arbetet och studierna. Den nyttan man får av verksamheten motsvarar emellertid inte alltid den ursprungliga orsaken att delta. Vad motiverar ursprungligen att gå med som frivillig? Det är svårt att hitta ett svar till detta ur finländska kartläggningar.
I Sverige kartläggs motivatorerna årligen
Den svenska Volontärbyrån utreder årligen våra västra grannars orsaker att gå med i frivilligverksamhet. Enligt senaste års undersökning var de vanligaste orsakerna en önskan att göra nånting konkret, ge stöd och hjälp till en annan människa, inverka positivt på samhället samt att utvecklas som person eller lära sig något nytt.
Resultatet från Volontärbyråns förfrågan berättar ändå inte allt. Där väljer man svar från elva färdiga alternativ, så mången viktig orsak kan utebli. I enkäten talas det t.ex. om känslan av samhörighet och möjligheten att få nya vänner, men inte till exempel om viljan att bli hemmastadd på en ny hemort. För en nyss inflyttad person kan det vara en verkligt konkret orsak att gå med i civilverksamhet.
I förfrågan från 2019 klargjorde man också för första gången pliktkänslan som en motivator. Av de svarande ansåg 16 procent – och av de unga som svarat rentav 20 procent – frivilligverksamheten vara en plikt.
Det här borde väcka frågor på de håll som arrangerar frivilligverksamhet. Ifall en frivillig i första hand aktiveras av pliktkänsla, så upplever hen verksamheten verkligen som frivillig? Växer riskerna för belastning?
Motivatorerna syns inom koordineringen av frivilligverksamhet
Som koordinator för ungas stödverksamhet inom HelsinforsMission stöter jag regelbundet på frivilligas motivatorer. Vi frågar personer som söker sig till verksamheten redan i ansökningsstadiet varför de vill bli volontärer.
Resultaten från Volontärbyråns undersökningar syns också hos oss inom stödverksamheten för unga: våra frivilligas viktigaste motivator är viljan att hjälpa och stöda andra. Flera av dem som söker till oss nämner också t.ex. att de önskar få något meningsfullt att göra och att de vill känna sig nyttiga.
Man kan också se ansvars- och pliktkänsla i ansökningarna. Flera berättar att deras eget liv är i balans och vill därför stödja människor som är i en mera utmanande position. En del nämner att de haft en balanserad barndom och vill därför speciellt hjälpa unga i en svårare situation. Andra vill igen dra nytta av sin egen ungdoms utmaningar för andras bästa.
Varför är det viktigt att uppmärksamma motivation?
För oss som arrangerar frivilligverksamhet är det viktigt att uppmärksamma motivatorerna. Då en frivillig känner sina egna motivatorer är det lättare att förbinda sig vid sina uppgifter. Det är vår uppgift att skapa processer som uppmuntrar frivilliga till självreflektion.
Vi professionella säkerställer att den egna motivationen och de tilltänkta uppgifterna passar ihop för varje frivillig. Man skall samtidigt i ett vidare begrepp sköta om att de frivilliguppdrag vi erbjuder motsvarar de mest allmänna motivatorerna. Olika motivatorer kräver nämligen olika frivilliguppdrag. En person som vill skaffa nätverk och få vänner önskar inte ett helt självständigt frivilligarbete. För en annan lämpar sig en självständig verksamhet bäst, så länge hen fortfarande känner sig medverka i en verksamhet som är positiv och samhälleligt betydelsefull.
För tillfället är det inte möjligt att på samhällelig nivå uppfölja utvecklingen av motivatorer i Finland. Svenska Volontärbyrån frågar i sin årliga kartläggning synpunkter av de personer som deltagit i frivilligverksamhet. De finländska enkäterna görs å andra sidan med slumpmässigt urval. Då kan man utreda båda aktiva och potentiella frivilligas synpunkter.
Det skulle också vara fint att fråga samma slumpmässiga grupp om framtiden, varför de deltar eller skulle vilja delta i frivilligverksamhet. På så sätt kunde vi professionella som arrangerar verksamhet reagera på trender som sker i motivatorerna – och sålunda erbjuda allt bättre möjligheter till frivilligverksamhet för finländarna.
Text: Sophie Holm
Översättning: Ann Jokinen
HelsingforsMissions koordinator för frivilligverksamhet
Texten har tidigare blivit publicerad i HelsinkiMissio-bloggen (på finska)