Medborgararenan och Riksdagens stödgrupp för frivilligverksamhet arrangerade i samverkan med Kalliola Settlement och Helsingfors Diakonissanstalt seminariet ”Arvorulettia goes eduskunta” (ung. Värderulett går till riksdagen) #2: Påverkan inom frivilligverksamheten vid Lilla parlamentets Medborgarinfo den 27.2.
Musikern Kärtsy Hatakka påbörjade evenemanget med musik och Medborgararenans verksamhetsledare Leo Stranius inledde om frivilligverksamhet och regeringsprogrammets målsättningar. Ordföranden för Riksdagens stödgrupp för frivilligverksamhet Anne Kalmari (C) berättade i sina inledningsord om sin dag som frivillig vid en mångkulturell central och att värdet på frivilligarbetet är 6–7 miljarder.
Deltagare vid paneldiskussionen var: Aila Paloniemi (C), Sari Raassina (Saml., riksdagsgruppens viceordf), Johanna Ojala-Niemelä (SD, riksdagsgruppens viceordf), Ari Jalonen (Blå, riksdagsgruppens viceordf), Krista Mikkonen (Gröna, riksdagsgruppens ordf), Anna Kontula (VF), Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP, partiets viceordf) och Antero Laukkanen (KD, riksdagsgruppens viceordf).
Panelisterna presenterade sig genom att berätta om sitt förhållande till frivilligverksamhet, vilken de alla hade erfarenhet av. Den första egentliga frågan var: Hur borde frivilligarbetet synas i valdebatten och i det kommande valprogrammet? Vore det enligt dig behövligt att uppdatera den demokratipolitiska redogörelsen och vilka saker borde man då uppmärksamma?
Antero Laukkanen började med att föreslå skatteavdrag för donerade medel. Det skulle också medföra respekt för medborgarföreningsarbetet.
Silja Borgarsdóttir Sandelin fortsatte med att man kunde förnya den demokratipolitiska redogörelsen eftersom samhället har förändrats. Förslaget fick medhåll även från de övriga panelisterna.
– Det är normalt med frivilligarbete, men endast hälften uppfattar sig själv göra det. Både ekonomisk fördel och välfärdsnyttan är viktiga mått för samhällets framgång. Det behövs en bredare diskussion om vad demokrati är, konstaterade Anna Kontula.
Krista Mikkonen påminde on hur typen av frivilligarbete har förändrats. Somliga deltar till exempel endast i en del kampanjer. Enligt henne är den representativa demokratin i en kris.
Enligt Ari Jalonen är det svårt att definiera gränsen mellan hjälp och altruism.
Johanna Ojala-Niemelä poängterade att det fortfarande är viktigt att undanröja frivilligarbetets hinder i följande regeringsprogram.
– Jag skulle gå längre än den demokratiska redogörelsen. Som grund för Sote-förnyelsen borde man helt förnya definitionen på arbete. Gränsytorna är verkligen besvärliga, summerade Sari Raassina.
Även enligt Aila Paloniemi finns det ännu mycket av onödig reglering kvar att röja undan.
Panelisterna var enhälligt för att inkludera frivilligarbete i aktiveringsmodellen
Fråga nr. 2 var: Borde man inkludera frivilligarbete i arbetslösas aktiveringsmodell?
Aila Paloniemi och Sari Raassina ansåg att man borde inkludera frivilligarbete i aktiveringsmodellen. Raassina tillade att det borde dras gränser för vilken slags frivilligarbete som kunde godkännas.
– Hela aktiveringsmodellen borde slopas. Om vi inte kan uppnå det, så borde frivilligarbetet inkluderas, tillade Johanna Ojala-Niemelä. Krista Mikkonen var av samma åsikt och tillade:
– En basinkomst skulle vara ett sätt att frigöra människor att t.ex. göra frivilligarbete. Man kan inte heller förpliktiga föreningar att ta med frivilliga.
Enligt Ari Jalonen är frivilligarbete värdefullt, men man bör på något vis ha kontroll på det.
– I aktiveringsmodellen har allt gått snett. Man kan inte förbinda tvång eller sanktioner till frivilligarbete, tillade Anna Kontula.
Silja Borgarsdóttir Sandelin var också av den åsikten att aktiveringsmodellen är misslyckad.
– Vad för slags frivilligarbete kan då räknas med? Jag skulle inte vilja begränsa frivilligarbetet. Det ger möjlighet till att utvecklas, ny kunskap etc.
Meeri Kuikka, som jobbar vid Helsingfors stad, tog fram fall där en frivillig inte kan delta, eftersom stöden kan skäras ned. Eller ifall man deltar mycket i frivilligverksamhet, är man inte en aktiv arbetssökande.
– Fällorna bort så frigörs människorna till att göra hjälpande arbete, svarade Antero Laukkanen.
Anne Kalmari sade slutorden. Enligt henne har man vant sig vid att frivilligarbete görs via föreningar.
– Vi skall inte skygga för att världen förändras. Vi borde inkludera människor. Man kan bli en del av samhället genom frivilligarbete.
Se hela tillställningen live på Facebook som video.
Text: Katja Reinikainen
Medborgararenans kommunikationsplanerare