Finland är föreningarnas förlovade land. Ca. 75 procent av medborgarna är under sin livstid medlem i någon förening. Fast de flesta deltar i föreningsverksamheten i form av medlemskap, så hopar sig aktiviteten. Utbildade och välställda deltar allra aktivast. Också föreningarna har i vår turbulenta värld sina egna utmaningar. Det har bildats flera kortvariga verksamhetsformer, som man förbinder sig till endast för en stund för att sedan gå vidare till andra påverkningsmöjligheter.
Utmärkande för utvecklingen av finländsk demokrati är en polarisering av deltagandet och det samhälleliga intresset.
Det här kan speciellt ses i de unga åldersgrupperna. Inte på långt när alla upplever röstandet eller annan föreningsverksamhet som ett meningsfullt sätt att delta och påverka. Således måste man ge plats också för nya former av deltagande.
Personligen har jag en gedigen erfarenhet av medborgarföreningar. Jag har redan i 13 år fört ordet i det riksomfattande Familjevårdsförbundet (Perhehoitoliitto) för fosterföräldrar, familjevårdare och placerade barn och unga. I förbundet för cancerbarn, Sylva, var jag ledare ca. sju år. Det nyaste förbundet jag leder är Finlands Amatörteaterförbund.
Jag deltar också i många frivilliga jippon och reserverar varje år några dagar till att delta i arbetet med t.ex. åldringar, funktionsnedsatta unga och invandrare.
Jag har fått väldigt med socialt kapital från frivillighets- och kamratstödarbetet. Jag har träffat en massa storartade människor vars orubbliga målsättning är att göra medborgarsamhällets röst hörd. Det är nödvändigt om vi skall få utsikts- och erarenhetsexpertis till beslutsfattandet både i kommunerna och i riksdagen. Flera föreningar erbjuder kamratstöd och service som man inte får från den offentliga sektorn. Patientföreningarna vet bäst servicebehovet i sin egen sektor och t.ex. Familjevårdsförbundet är den enda föreningen som koncentrerar sig på att utveckla familjevård och fosterföräldraskap. Jag brinner för att jag kommer åt att föra budet om föreningarnas behov vidare till riksdagen och ministerierna. Arbetet kan ofta ta år innan förbättringarna har kommit i en lag eller att ministeriet har noterat en proposition. Men när det händer, tar glädjen och känslan av styrka andan ur en. Då kan man vara säker att arbetet, trots utmaningarna, inte har varit förgäves.
Aila Paloniemi, riksdagsledamot (C)
Kommunalvalskandidat, Jyväskylä
Foto: Hanna-Kaisa Hämäläinen
Medborgararenan startade kommunvalsvåren med att erbjuda en möjlighet för dem som deltagit i Tack du är viktig -kampanjen, Riksdagens frivilligverksamhets stödgrupp, att skriva till Medborgararenans nyligen förnyade VerkkoAreenan/Nätarenan/Webarenan om kamratstöd, frivilligverksamhet eller i allmänhet om medborgaraktiviteter i den nya kommunen. Man kan sända sin artikel senast den 4.4.2017 till adressen katja.reinikainen( )kansalaisareena.fi.