Det är en dryg månad kvar till riksdagsvalet. Partier och kandidater gör redan intensivt valkampanj. Till en stor del med frivilliga krafter. I Finland anser alla partier att ett öppet och fungerande medborgarsamhälle är en grundförutsättning för demokrati. Vackert så.
Ungefär hälften av finländarna har gjort frivilligarbete under det senaste året och 42 procent under de senaste fyra veckorna. I medeltal görs frivilligarbete ca. 15 timmar per månad. Räknat i timmar gör kvinnor och unga mest. Jämfört med år 2015 har äldres och mäns frivilligarbete minskat. Det framkommer av den utredning som Medborgararenan, Studiecentralen Sivis och Kyrkostyrelsen gjort med hjälp av Taloustutkimus år 2018, där man under hembesök intervjuade 1000 över 15-åriga finländare.
Frivilligverksamhet är viktig eftersom den bidrar till människors och hela samhällets välbefinnande och påverkningsmöjligheter samt fostrar till ömsesidigt förtroende. Man kan också räkna att värdet på frivilligverksamheten ekonomiskt sett är ungefär 2,5 miljarder euro i Finland.
Internationellt granskat är Finlands situation god. Endast fyra procent av världens människor bor i länder där man anser att medborgarsamhällets tillstånd är öppet. Finland är ett av dessa länder. (Civicus 2017). Det betyder inte att inte också här skulle finnas hotbilder. Det ställs hela tiden nya krav på medborgarföreningarnas finansiering. Finansieringen baserar sig på planer, där finansiärerna definierar verksamheten. Det finns hot om att outsourca välfärdssamhällets service till den tredje sektorn. Genom att ändra på lagen för sammankomster vill vissa håll begränsa medborgarnas grundrättigheter. Allt detta hotar medborgarsamhällets integritet.
Då val görs med frivilliga krafter, skulle det i kommande val vara viktigt att diskutera åt vilket håll man vill utveckla medborgarsamhället och hela fältet av frivilligverksamhet.
Man har i Medborgararenan identifierat flera stora utvecklingsspår som inverkar på frivilligverksamheten. Sådana är till exempel längtan och sökandet efter att känna sig betydelsefull, olikvärdigheten mellan befolkningsgrupper, förändringar i demokratin och ökningen av mångsidighet i sätten att delta, den demografiska förändringen, den kulturella mångfalden och urbaniseringen, klimatförändringen, de utmaningar som användningen av naturtillgångar och miljöfrågor för med sig, förändringarna i ekonomin, näringslivet och arbetet samt den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen.
Gränsytan mellan den privata, offentliga, tredje och fjärde sektorn grumlas i framtidens frivilligverksamhet. Det görs alltmera frivilligarbete inom kommuner och den offentliga sektorn. Företag förverkligar sitt samhälleliga ansvar genom att till exempel låta arbetstagarna idka frivilligverksamhet på arbetstid och på så sätt skaffa ny lärdom och kunskap till sitt arbete. Å andra sidan vill man också göra frivilligarbete inom företagen. Som exempel, fast, festival- och tillställningsfrivillighet. Man kan samarbeta på bred front och i överraskande sammansättningar. Pop up -verksamhet är pop och människors självorganisering ändrar på många traditionella verksamhetssätt. En allt större del av det frivilligarbete som görs är redan nu kortvarigt, obundet till föreningar eller organisationer eller görs helt i nätet.
Inom medborgarverksamheten fäster människor sig mera vid betydelser och fenomen än till organisationer. Flyktighet, informella nätverk och människors självorganisering stämplar verksamheten. Jämsides med traditionella planerings- och organiseringsmetoder har således kommit en experimentell och smidig utveckling.
Medborgararenan presenterar, till det kommande regeringsprogrammet, följande inskrivningar:
– Den demokratipolitiska redogörelsen skall uppdateras med målsättning att befrämja frivilligverksamhet
– Frivilligarbete skall inkluderas i aktiveringsmodellen för arbetslösa
– Den kunskap som erhållits under frivilligverksamhet skall i ökande grad hörsammas och erkännas i utbildningen
Dessutom anser Medborgararenan det viktigt att man förstärker medborgarsamhällets verksamhetsförutsättningar och tryggar autonomin för föreningars verksamhet. Man borde också göra beskattningsförfaringar som berör frivilligverksamhet smidigare och enhetligare. Enligt Medborgararenan borde frivillighetens skattefrihet gälla för all frivilligverksamhet. Man borde också stöda medborgarföreningarnas livskraft med att förnya biståndssystemet och lätta på onödig reglering.
Medborgararenan och Riksdagens stödgrupp för frivilligverksamhet ordnade den 27.2. under Riksdagens Medborgarinfo en tillställning med rubriken ”Arvorulettia goes eduskunta #2: Vaikuttamista vapaaehtoistoimintaan” (ung. Att påverka frivilligverksamheten). Där frågades av riksdagsgruppernas ledamöter: Hur kommer frivilligarbetet att synas i kommande val och regeringsprogram? Kommer man att uppdatera den demokratipolitiska redogörelsen med ett främjande av frivilligverksamheten som målsättning? Kommer frivilligarbete att inkluderas i aktiveringsmodellen för arbetslösa? Hörsammas och erkänns den kunskap som erhållits i frivilligverksamhet i utbildningen?
Leo Stranius
Verksamhetsledare för Medborgararenan